
Urban Jonsson, ansvarig för miljöfrågor inom verksamhetsområde Investering hos Trafikverket, säger att man som beställarorganisation är med för att se, lära och skaffa sig erfarenhet inför framtiden.
– Vi kan ju inte bara sitta i arbetsgrupper och resonera om hållbarhet. Vi måste agera också och nu vill vi testa det här systemet.
I rättan tid
Urban Jonsson menar att miljöklassningssystem för anläggningsbranschen ligger helt rätt i tiden av flera skäl. Ett är att Trafikverket har krav på sig från riksdag och regering att bli duktigare på att dokumentera sina investeringsprojekt ur olika aspekter.
– Ett system, typ CEEQUAL ställer ju krav på noggrann dokumentation av hur man hanterar hållbarhetsfrågorna i projekten och kan följaktligen hjälpa oss att nå det målet, säger Urban Jonsson.
Det passar också väl in i den satsning på totalentreprenader som Trafikverkets ledning signalerat under senare tid.
– I totalentreprenader får ju entreprenören ta ett större och mer långtgående ansvar och hålla i både projektering och byggande. Då är det bra att det finns en god dokumentation över hur hållbarhetsaspekterna hanteras och att bedömningen av hur man lyckats, görs av en oberoende tredje part. Det tror jag är mycket vettigare än att vi miljöspecialister kastas in i projekten när miljöproblem redan har uppstått, säger Urban Jonsson.
Tung adminsitration – eller ?
En fråga som många undrar över är om miljöklassning av anläggningsprojekt kommer att medföra väldigt mycket mer dokumenthantering och pappersexcersis.
– Det finns sådana farhågor. Ett system som CEEQUAL är rätt omfattande. Men för mindre investeringsprojekt kanske man kan tänka sig en ”lightversion” för att undvika att projekten blir överlastade. Det är sådana frågor vi diskuterar och tittar på i branschen, säger Urban Jonsson.
Stefan Uppenberg på WSP säger att han har förståelse för att platschefer ute i produktionen kan känna oro över att projekten ska bli ännu mer administrativt tungrodda.
– Just därför är det extra viktigt att vi ser över systemen och optimerar dem efter svenska förhållanden.
Kristine Ek på NCC Teknik tror dock att farhågorna är överdrivna. Hon menar att väldigt mycket av det som CEEQUAL kräver, redan dokumenteras i projekten i dag.
– Jag tror snarare att ett system som CEEQUAL kan hjälpa till att göra administrationen kring hållbarhetsarbetet mer rationell och enhetlig, säger hon.
Pionjärer driver utveckling
På NCCs platskontor i Rotebro utanför Stockholm sitter Susanne Ekosander som ansvarig för kvalitet, miljö och arbetsmiljö med en CEEQUAL-manual och några luntor papper framför sig.
– Vi har mycket att sätta oss in i, konstaterar hon.
I grådiset utanför fönstret pågår markarbeten och förberedelser för byggandet av de två 325 meter långa motorvägsbroarna över Ostkust- och Arlandabanorna i vad som brukar kallas Sveriges mest trafikerade korsning.
– På E4:an härutanför passerar 70 000 fordon eller 0,8 fordon per sekund, dygnet runt. På rälsen under broarna rullar 600 tåg per dygn eller 0,48 tåg per minut. Cirka 3 timmar om dygnet är det tågfritt för underhållsarbete, berättar Susanne Ekosander.
Hon har drivit på för att just brobygget i Rotebro ska bli Sveriges första miljöklassade anläggningsprojekt.
– Jag har ett förflutet inom husbyggnad och har bara jobbat på NCC sedan i februari. Jag blev jätteförvånad när jag upptäckte att det inte fanns system för miljöklassning i anläggningsbranschen.
Branschen behöver pionjärer för att utvecklas och det känns bra att vara en av dem, säger hon.
TEXT: JOHAN A. LUNDBERG