Elektriska vägar ska rädda klimatetElektriska vägar ska rädda klimatet

Vägtrafiken svarar för 44 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Ska Sverige klara sina klimatåtaganden måste utsläppen minska. Nu talas det på allvar om möjligheten att elektrifiera delar av det svenska vägnätet för att klara klimatet. ROADS har träffat ingenjören och uppfinnaren Gunnar Asplund, som med stöd från bland annat Energimyndigheten, utvecklat Elways, ett system för elektrifiering av vägar.

Gunnar Asplund har ett förflutet som prisbelönad och hyllad elingenjör och utvecklingschef hos ABB i Ludvika. Född 1945 gick han i pension år 2009. Då lämnade han Dalarna och flyttade till den betydligt mer tättrafikerade Stockholmsregionen. Och där, mitt bland avgaserna, började han på heltid arbeta med frågan hur trafikens klimatpåverkan skulle kunna minskas.
– Hur fixar man mer klimatsmarta vägtransporter? Det hade jag gått och grubblat på en längre tid, säger han.

Luftledning på förslag

Gunnar Asplund startade utvecklingsbolaget Elways och säger att han aldrig tidigare jobbat så mycket som efter pensioneringen. Han berättar att det finns olika tekniska metoder för att elektrifiera vägar. Den mest beprövade är strömförsörjning via luftledning och någon form av strömavtagare ovanpå själva fordonet. Det är den tekniken trådbussar och spårvagnar an-vänder. Under senare tid har det svenska utvecklingsföretaget, Svenska Elvägar AB, lanserat den idén som en framtidslösning. Deras projekt, som också stöttas
av Energimyndigheten, tog häromåret fram en konsultrapport som bland annat visar att en elektrifiering av storstadstriangeln Göteborg-Malmö-Stockholm skulle minska utsläppen av koldioxid med 1 miljon ton, vilket motsvarar 2 % av de nationella utsläppen. Enligt samma konsultrapport skulle det kosta ca 15 miljarder att elektrifiera triangeln med luftledning.

Personbilarna måste med

Strömförsörjning via luftledning var även Gunnar Asplunds första tanke. Men han insåg snart att det skulle vara svårt att få med personbilar i ett sådant system.
– Strömtillförsel via luftledning fungerar bra till höga fordon som lastbilar och bussar men är betydligt svårare att åstadkomma till personbilar eftersom ledningen av säkerhetsskäl måste löpa ca 6 meter ovanför vägbanan, förklarar han. Han har gjort försök med den
egna personbilen som han låtit utrusta med en strömavtagare i form av ett långt spröt.
– Det går kanske att lösa rent tekniskt, men jag bedömer att lösningen skulle bli både dyr och svårsåld. Därför lade jag ner det försöket och började titta på andra lösningar. Enligt Gunnar Asplund är det mycket viktigt att få med även personbilarna i systemet om vägarna elektrifieras i framtiden.
– Av vägtrafikens koldioxidutsläpp kommer en tredjedel från godstansporter och två tredjedelar från personbilar. Vill man skörda de verkligt stora miljövinsterna måste personbilarna med, säger han.

Ström i vägbanan

Därför började han titta på teknik där fordonen kan försörjas med el underifrån, det vill säga från vägbanan. Det finns i princip två möjligheter att försörja fordonen med ström från vägbanan: induktiv eller konduktiv matning. Induktiv matning bygger på samma princip som moderna spisar. Energin överförs via magnetfält.
– I en spis fungerar tekniken utmärkt, men att magnetmata el till fordon i hög hastighet är mer komplicerat. Det är tekniskt fullt möjligt, men det kräver högre effekter och enligt mina beräkningar skulle det bli alldeles för dyrt. Det går inte att få ihop kalkylen, säger Gunnar Asplund. Det system han gått vidare med och tagit patent på bygger därför på konduktiv matning, som enligt Asplund är en bådemer energieffektiv och ekonomisk lösning. Systemet bygger på att fordonens kontinuerligt försörjs med el från en skena nedsänkt
i vägbanan via en ”intelligent” släpkontakt under bilen.
– Kontakten söker själv upp den strömförande skenan när man kör på en väg som är elektrifierad. Vid omkörning eller när man tar av från det elektrifierade vägnätet dras släpkontakten in och bilen drivs med enbart batterikraft, förklarar han.


Gunnar Asplund
  • Inga kommentarer skrivna.

Skriv en kommentar | Regler

Fyll i texten till vänster i textboxen till höger.
   
 
 

Billigaste lösningen – om den funkar…

Konduktiv matning var egentligen den teknik Gunnar Asplund trodde minst på när han drog igång sitt utvecklingsarbete.
– Man måste ju fundera både en och två gånger innan man föreslår att strömförande skenor ska byggas in i vägarna. Det kan finnas många skäl att ifrågasätta lämpligheten i det, säger han. Men enligt Gunnar Asplund är säkerhetsaspekterna lösta.
– Den strömförande skenan är indelad i sektioner om ca 50 meter och varje sektion är bara aktiverad i det ögonblicket som bilar passerar. I annat fall är skenan inte strömförande, säger han Men hur ska den strömförande skenan, som har formen av ett liggande
E, kunna hållas fri från snö och is vintertid?
– Jag tror inte det kommer att vara något större problem. Bilarna kommer själva att rengöra skenan när de passerar i höga hastigheter. Den styva släpkontakten kommer se till att hålla spåret fritt. Men på nätterna är det kanske glesare mellan bilarna?
– Ja, det är möjligt att man får tänka sig någon form av uppvärmning av rälsen, det har vi med i kalkylen, säger han.

Trafikverket följer utvecklingen

Hos Trafikverket, som ansvarar för drift, underhåll och investeringar i det statliga vägnätet, följer man de pågående utvecklingsprojekten med intresse.
– Våra experter tittar på hur olika system för elektrifiering skulle påverka väghållningen på olika sätt. De tittar framför allt på de praktiska och säkerhetsmässiga aspekterna, säger Per Andersson, enhetschef inom division Investering. Håkan Johansson, nationell miljösamordnare hos Trafikverket, tycker tanken på en elektrifiering av de tunga transportstråken är intressant.
– Det här är absolut någonting man ska gå vidare med, titta på i större skala och sedan utvärdera. Elektrifiering kan vara en pusselbit för att Sverige ska klara klimatmålen, bland annat målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Men det är inte hela lösningen. Det kommer också att kräva andra åtgärder, säger han.

Som till exempel?
– Vi måste bygga ett mer transportsnålt samhälle. Vi måste lära oss att planera och bygga städer på nya sätt och så att transportbehoven minskar, säger Håkan Johansson.

TEXT: JOHAN A. LUNDBERG

Fotnot: Även de svenska fordonstillverkarna Scania och Volvo är involverade i utvecklingsprojekt som rör elektrifiering av vägar med konduktiv och induktiv elöverföring.