Välskötta cykelvägar får fler att ta hojenVälskötta cykelvägar får fler att ta hojen

En bra cykelväg är välskött, asfalterad och rak. För att få fler att cykla bör kommunerna satsa mer på välplanerade cykelvägar och bra underhåll.

– Helst ska planerarna som arbetar med infrastruktur och vägunderhåll cykla själva, säger forskaren Anna Niska som forskar om cykelvägar på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping.

Ungefär tolv procent av alla resor i Sverige görs med cykel. Många av dem är pendlingsresor till jobb och skolor. Vägverket ansåg i sin nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik (2008) att det är rimligt att öka cykeltrafikens andel av alla resor med en tredjedel.

Bättre hälsa, miljö och framkomlighet är några av vinsterna. Många kommuner i landet har egna mål för att öka antalet cyklister. Med hjälp av särskilda kampanjer, kartor, parkeringar och skyltar vill kommunerna locka fler att cykla. Grundläggande för att de ska lyckas är väl planerade och underhållna cykelvägar och Anna Niska vill att kommunerna ska tänka mer på vad de gör och varför.

Expert på cykelvägar

Hon har forskat i drygt tio år, främst om cykelpendlare. I flera studier har hon tittat på cykelvägars standard, hur kommunerna inventerar sina cykelvägar och olycksstatistik kopplat till underhåll.
– Om fler ska välja att cykla måste förutsättningarna bli bättre. Cyklingen ska vara en positiv upplevelse, säger Anna Niska.

Hennes forskningsprojekt finansieras av Vägverket och SKL med syfte att öka kunskaperna i kommunerna om vikten av god drift- och underhållstandard på cykelvägarna. Hon har därför besökt många kommuner i landet och konstaterar att det kan skilja en hel del i drift och underhåll av cykelvägar. Kommunerna använder gärna Vägverkets standard när de bygger nytt. Men sedan har de ofta egna riktlinjer för drift och underhåll.
– När den kommunala budgeten inte räcker till, skjuts ofta underhållet av cykelvägarna på framtiden.

Samhällsekonomisk fördel

Anna Niska menar att det är viktigt att kommunerna ser de samhällsekonomiska fördelarna med bra drift och underhåll av cykelvägar. Återigen ligger hälsa, miljö och framkomlighet högt. Vanans makt är stor och hon tror att många små, genomtänkta åtgärder kan ge mersmak för dem som cyklar då och då. Bra cykelvägar kan få dem att bli vanecyklister.

– Om kommunerna lägger resurserna på cykelvägar där många cyklister rör sig och åtgärdar olycksdrabbade delar så kan de nå långt. Studentstäder satsar ofta mycket på cykelvägar, konstaterar Anna Niska.

De vanligaste skadorna är sprickor, potthål och att trädens rötter kryper in under asfalten och skadar beläggningen. De kan uppstå som en följd av tjäle eller eftersatt underhåll – och ibland av ren okunskap hos dem som har till uppgift att sköta cykelvägarna.
– Ibland används alldeles för tunga arbetsfordon för exempelvis snöröjning. Då kan fordonen ge belastningsskador på cykelvägarna.

Många kommuner inventerar årligen sina cykelvägar för att kunna planera sitt underhåll. Men ofta görs det från bilfönstret, ibland med samma fordon som inventerar bilvägar, även då med risk för skador på vägen.

Skriv en kommentar | Regler

Fyll i texten till vänster i textboxen till höger.
   
 
 
Cyklisten Anna Niska

Kort om Cyklisten Anna Niska
- Cyklar till jobbet en gång i veckan, oftare sommartid.
- Har en ”Tunturi She” med sju växlar, fotbroms, handbroms.
- Byter till dubbdäck på vintern.
- Använder alltid cykelhjälm.
- Bästa cykelturen: Till jobbet, uppiggande.
- Gör på vägen: fotograferar potthål och skador på cykelbanan.


Vad är god standard på en cykelväg?

– Det är svårt att hitta ett objektivt sätt att mäta standarden på cykelvägarna. Alla mätmetoder utgår från biltrafik, men cyklister är betydligt känsligare för ojämnheter än bilar, säger Anna Niska. Lättare utrustning utvecklas, men det behövs mer kunskap om hur mätresultaten ska tolkas och beskrivas ur ett cyklistperspektiv.

Mätningarna är ofta tids- och resurskrävande. På några håll, exempelvis Göteborg, mäts cykelvägarna från cykelsadeln en gång om året.

Anna Niska har ett förslag på hur kommunerna med enkla medel kan inventera cykelvägarnas standard och underhållsbehov.
– Knyt till er ett antal vanecyklister. Ta kontakt med större företag och organisationer som ofta har ”hälsotrampare”. De kan fungera som rapportörer längs sina vanliga cykelstråk. Hon menar att telefonnummer och e-post till kommunen är bra för den som vill rapportera skador och brister, men att den tröskeln är ganska hög bland vanliga medborgare. Den vanecyklist som får ansvar för ”sin cykelväg” kommer däremot att rapportera sprickor
och potthål, klotter och växtlighet. De kan reagera direkt när vinterunderhållet brister eller när sanden ligger kvar för länge på våren.

Vinterunderhåll och olyckor

Vinterunderhåll av cykelvägar kan vara ett stort problem för kommunerna. Ett stabilt klimat skyddar vägarna, men temperaturväxlingar ger ofta skador. Växlingarna gör
också vägarna svåra att halkbekämpa. När allt fler cyklar året om ställer det krav på snöröjning och sandning. Och halka på cykelvägar är inte bara is och snö.

– 15 procent av halkolyckorna i april beror på att grus och sand inte sopats bort, säger Anna Niska. Hennes forskning visar att mer än 70 procent av alla cykelolyckor är singelolyckor. Hälften av dem anses bero på bristande drift och underhåll av cykelvägarna. 23 procent beror på halka och andelen är ännu högre vintertid.

– Mörkertalen bedöms som mycket stora eftersom statistiken bara visar de olyckor som kräver sjukhusvård och rapporteras som cykelolyckor, påpekar Anna Niska.

TEXT: GUNILLA SCHÖNNING

Läs mer

Cykelstatistik
Tjänstecykel gör jobbet

Dela med dig