Välskötta cykelvägar får fler att ta hojen

– Helst ska planerarna som arbetar med infrastruktur och vägunderhåll cykla själva, säger forskaren Anna Niska som forskar om cykelvägar på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping.

Ungefär tolv procent av alla resor i Sverige görs med cykel. Många av dem är pendlingsresor till jobb och skolor. Vägverket ansåg i sin nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik (2008) att det är rimligt att öka cykeltrafikens andel av alla resor med en tredjedel.

Bättre hälsa, miljö och framkomlighet är några av vinsterna. Många kommuner i landet har egna mål för att öka antalet cyklister. Med hjälp av särskilda kampanjer, kartor, parkeringar och skyltar vill kommunerna locka fler att cykla. Grundläggande för att de ska lyckas är väl planerade och underhållna cykelvägar och Anna Niska vill att kommunerna ska tänka mer på vad de gör och varför.

Expert på cykelvägar

Hon har forskat i drygt tio år, främst om cykelpendlare. I flera studier har hon tittat på cykelvägars standard, hur kommunerna inventerar sina cykelvägar och olycksstatistik kopplat till underhåll.
– Om fler ska välja att cykla måste förutsättningarna bli bättre. Cyklingen ska vara en positiv upplevelse, säger Anna Niska.

Hennes forskningsprojekt finansieras av Vägverket och SKL med syfte att öka kunskaperna i kommunerna om vikten av god drift- och underhållstandard på cykelvägarna. Hon har därför besökt många kommuner i landet och konstaterar att det kan skilja en hel del i drift och underhåll av cykelvägar. Kommunerna använder gärna Vägverkets standard när de bygger nytt. Men sedan har de ofta egna riktlinjer för drift och underhåll.
– När den kommunala budgeten inte räcker till, skjuts ofta underhållet av cykelvägarna på framtiden.

Samhällsekonomisk fördel

Anna Niska menar att det är viktigt att kommunerna ser de samhällsekonomiska fördelarna med bra drift och underhåll av cykelvägar. Återigen ligger hälsa, miljö och framkomlighet högt. Vanans makt är stor och hon tror att många små, genomtänkta åtgärder kan ge mersmak för dem som cyklar då och då. Bra cykelvägar kan få dem att bli vanecyklister.

– Om kommunerna lägger resurserna på cykelvägar där många cyklister rör sig och åtgärdar olycksdrabbade delar så kan de nå långt. Studentstäder satsar ofta mycket på cykelvägar, konstaterar Anna Niska.

De vanligaste skadorna är sprickor, potthål och att trädens rötter kryper in under asfalten och skadar beläggningen. De kan uppstå som en följd av tjäle eller eftersatt underhåll – och ibland av ren okunskap hos dem som har till uppgift att sköta cykelvägarna.
– Ibland används alldeles för tunga arbetsfordon för exempelvis snöröjning. Då kan fordonen ge belastningsskador på cykelvägarna.

Många kommuner inventerar årligen sina cykelvägar för att kunna planera sitt underhåll. Men ofta görs det från bilfönstret, ibland med samma fordon som inventerar bilvägar, även då med risk för skador på vägen.