Artiklar | Nästa >

REVs radarpar har en räv bakom varje öraREVs radarpar har en räv bakom varje öra

Ulf Sävström, 53 år, och Leif Kronkvist, 58, är Riksförbundet Enskilda Vägars nygamla radarpar. Att stödja medlemsföreningar och värna och stärka de enskilda väghållarnas intressen är deras främsta uppgift. Nyligen firade förbundet ett annorlunda 100-årsjubileum.

– De enskilda vägarna fyller en viktig funktion i samhället. De gör det möjligt för människor att bo och verka på landsbygden. De fyller också en viktig funktion som transportvägar för exempelvis skogsindustrin och för storstadsbor som vill komma ut i naturen, säger de.

Gator och motorvägar i all ära! Två tredjedelar av Sveriges vägar är enskilda vägar. De enskilda vägarna förvaltas varken av kommunen eller statliga Vägverket utan av lokala vägföreningar som håller i investeringar, drift och underhåll.
– Det finns mellan trettiofem och fyrtio tusen vägföreningar i Sverige. Drygt niotusen av dem är medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, säger Ulf Sävström, som är förbundets VD sedan den 1 november.

Fler medlemmar kräver mer service

Han efterträder Leif Kronkvist som valt att lämna chefsposten för att kunna jobba koncentrerat med vägteknisk support och utbildning till medlemsföreningarna som stadigt växer i antal.

Sedan början av 2000-talet har antalet medlemmar i REV fördubblats. Efterfrågan på hjälp, stöd och utbildning har helt enkel blivit så stor att kansliet i Stockholm måste förstärka organisationen.
– Ja, det är inte bara Ulf som är ny, vi har anställt administrativ personal för att kunna ge medlemmarna bättre service. Nu kommer vi också att anställa en lantmätare på heltid eftersom de lantmäteritekniska frågeställningarna är många när det gäller enskild väghållning, säger Leif Kronkvist.

Att frågorna till förbundets experter inom lantmäteri, juridik och vägteknik är många är inte konstigt. Skötseln av de enskilda vägarna sker i stor utsträckning genom frivilliga insatser.
– Vägföreningarnas styrelser består till nittionio procent av lekmän och kunskapen om väghållningens alla möjliga och omöjliga aspekter är naturligtvis begränsad. Här har REV en mycket viktig funktion att fylla, säger Leif Kronkvist, som har en 30-årig bakgrund i Vägverket innan han kom till REV år 2007.

Anslagen ökar

Det är Vägverket som administrerar den statliga medfinansieringen till investeringar i och drift av det enskilda vägnätet. Av det enskilda vägnätet om 28 000 mil (av vilket mer än hälften utgörs av skogsbilvägar) ges statsbidrag till ca 7 600 mil. Under senare år har anslagen till enskild väghållning ökat kraftigt.

– Jag vill inte låta för inställsam mot den sittande alliansregeringen men kan konstatera att det blåst ganska gynnsamma vindar för enskild väghållning när centerpartisterna Maud Olofsson och Åsa Torstensson styrt närings- och infrastrukturpolitiken. Enskilda vägar är i stor utsträckning en landsbygdsfråga, säger Leif Kronkvist.

Under 2009 anslog regeringen 150 miljoner extra till den enskilda väghållningen inom ramen för den så kallade närtidssatsningen och 2010 räknar REV med att den statliga medfinansieringen till enskild väghållning kommer att uppgå till totalt ca 1 miljard kronor.

– Att komma upp i anslag runt en miljard har varit vårt mål i många år. Under lång tid har vägföreningarna ute i landet inte kompenserats för högre kostnader och det finns en eftersläpning i underhållet. Förhoppningsvis har mycket av närtidssatsningen gått till underhåll av broarna på det enskilda vägnätet eftersom inventeringar visar att dessa i
många fall är i mycket dåligt skick. Men det finns många hål att stoppa pengarna i, säger Leif Kronkvist.

Kommuner vill spara

Ulf Sävström konstaterar att även kommuner runt om i landet ger bidrag till lokala vägföreningar. Men de kommunala anslagen har krympt som en följd av finanskrisen.
– När skatteintäkterna minskar prioriteras vård, skola och omsorg. Då brukar vägunderhållet få stryka på foten.

En trend under senare år är att vissa kommuner vill förvandla kommunala vägar till enskilda för att minska kostnaderna. Sundsvalls kommun är ett sådant exempel. Där upphör kommunen med skötsel av enskilda vägar utanför detaljplanerat område. I stället ser kommunen till att det bildas vägföreningar som tar över driften.

– Den här utvecklingen ser vi på allt fler håll i landet. Även Vägverket gör kontinuerligt en översyn av det statliga vägnätet för att se om lågtrafikerade allmänna vägar kan föras över på enskilda väghållare, säger Ulf Sävström.

Tipsa | Dela med andra | Skriv ut
Leif Kronkvist och Ulf Sävström

Leif Kronkvist och Ulf Sävström

Effektiva väghållare

Till viss del kan man se utvecklingen som en fjäder i hatten för enskild väghållning. Utredningar som gjorts visar nämligen att drift och underhåll av enskilda vägar är mer kostnadseffektiv än driften och underhållet av motsvarande allmänna vägar.
– Skillnaden brukar förklaras med närhetsprincipen, det vill säga att de enskilda väghållarna är bättre på att anpassa insatserna till lokala krav. Man gör inte saker i onödan utan fokuserar på det som verkligen måste göras, säger Ulf Sävström.

Men en ökad ombildning av allmänna vägar till enskilda vägar väcker också många frågor, konstaterar han. Med nya transportpolitiska mål och ökade krav på vägsystemets tillgänglighet och säkerhet följer stadigt ökade kostnader.

– Det skulle behövas en utredning som klargör vilken roll de enskilda vägarna ska spela i det framtida transportsystemet och vilka kriterier som ska avgöra om vägar ska vara allmänna eller enskilda. Ökar kraven på vägföreningarna måste också anslagen ökas rejält. Det är ekonomiskt orimligt att enbart belasta fastighetsägare boende utefter vägarna med dessa. De betalar skatt som alla andra, så det är en rättvisefråga inbyggd i detta också, säger Ulf Sävström.

Stort ansvar

Att vara enskild väghållare är förenat med ett stort ansvar.
– Ja, i princip har vägföreningarna samma ansvar för den enskilda vägen som Vägverket har för de statliga vägarna och kommunerna har för de kommunala gatorna och vägarna. Man måste se till väg och väganordningar är i fullgott skick. Annars kan det sluta illa, säger Leif Kronkvist.

Miljödomstolen i Växjö dömde exempelvis nyligen en enskild väghållare till att punga ut med 1 miljon kronor till Vägverket för att en trumma under vägen inte var funktionsduglig så att vattnet efter ett skyfall sökte sig andra vägar och förorsakade stora skador på en allmän väg i närheten.
– Det är ett skräckexempel på vad som kan hända och visar hur viktigt det är att man som enskild väghållare fortlöpande inventerar väg och väganordningar. Medlemmarna i REV har dock en försäkring som skyddar vid sådana här händelser, säger Leif Kronkvist.

Egen regi eller entreprenad

Vägföreningarna kan välja att utföra vägunderhållet i egen regi eller upphandla driften av lokala, regionala eller någon av de stora rikstäckande driftentreprenörerna.
– Men att hitta entreprenörer som är villiga att ta jobbet till en rimlig penning är svårt på sina håll. I Gävleborgs län har flera vägföreningar därför gått samman och skapat större ”driftområden”. På det viset skapar man incitament för entreprenörer att invstera i utrustning, samtidigt som man kan få ner kostnaderna. Den här lösningen fungerar dock inte överallt, säger Leif Kronqvist.

Politisk påtryckare

Nye VD:n Ulf Sävström har lång erfarenhet från arbete i andra branschorganisationer och från departements- och myndighetsvärlden, erfarenheter som kommer att komma väl till pass när det gäller att stärka den enskilda väghållningen framöver.
– Att få jobba i en liten organisation och att få sätta sig in i ett helt nytt område är det som lockat. REV har redan varit duktiga på att göra sin röst hörd i debatten och etablera sig som remissinstans. Men med fler anställda på kansliet kan vi naturligtvis åstadkomma ännu mer, säger han.

Att REV förskaffat sig en stark position visade sig inte minst tidigare i höst när förbundet höll stämma och firade ett 100-årsjubileum med både paneldebatter och dans.
– En minister, tre generaldirektörer och ett antal andra höga chefer inom statlig förvaltning deltog. Jag har aldrig sett maken till representation från det offentliga vid ett evenemang av det här slaget. Det var två mycket givande dagar, säger Ulf Sävström.

Att REVs nya radarpar har minst en räv bakom varje öra blir dessutom tydligt när det visar sig att förbundet inte alls bildades 1909, som vän av ordning tar för givet.
– Själva riksförbundet har egentligen bara funnits i fyrtio år, men har sina rötter i ett länsförbund för enskilda väghållare som startades i Stockholm för sextio år sedan. Lägger man ihop fyrtio och sextio så blir det hundra och då kan man ställa till med jubileum och få dit bra gäster, ler de.

TEXT: JOHAN A. LUNDBERG

Läs mer

Kort om enskild väghållning

Dela med dig