Ny teknik effektiviserar driften och gör vägarbetet säkrareNy teknik effektiviserar driften och gör vägarbetet säkrare

Solcellsdriva gräsklippare sköter röjningen av vägkanterna. Robotar lagar potthål och sätter upp vägskyltar. Smarta fordon och utrustning i vägen som skickar signaler till väghållaren när det är dags att ploga eller sanda. Idéerna om framtidens skötsel av våra vägar kan låta som ren science-fiction, men faktum är att exemplen ovan är tekniker som finns redan i dag.

– Vår roll är att föra samman entreprenörerna och deras pragmatiska kunnande om drift och underhåll med forskarvärldens idéer. Då kommer vi att få fart på utvecklingen, säger Pontus Gruhs. Han är vägverkets utvecklingsansvarige för drift och underhåll och ordförande i den så kallade Branschgruppen som består av leverantörer, entreprenörer och konsulter inom drift- och underhåll.

Gruppens uppgift är att stötta och lyfta fram nya idéer och har initierat en rad projekt. Det kan handla om olika tekniker för att undvika att människor måste arbeta ute i vägbanan till att ta fram material som är underhållsfria. Det kan vara konkreta projekt som hur man effektivast får bort snömassor när man har sidoräcken av vajertyp. Eller en ljustavla som visar passerade fordons hastighet som ett sätt att minska farten vid en vägarbetsplats.

Ökad säkerhet med ny teknik

Ett aktuellt projekt är att låta en automatisk kran placera ut vägmärken på vägbanan.
– Det mest riskfyllda arbetet är ofta när arbetsplatsen ska etableras innan ett vägarbete påbörjas. Då är arbetarna fullständigt oskyddade och trafikanterna oförberedda på hinder på vägen, säger Pontus Gruhs.

Nyligen var det visning av en prototyp som bygger på att föraren inne i lastbilen, med hjälp av GPS och kameror, kan styra kranen så att den automatiskt väljer rätt vägmärke och placerar ut det på vägbanan. Världspremiär för robotkranen väntas under 2010.

Branschgruppen ser också till att projekten testas och följs upp vetenskapligt och ordnar demonstrationer för branschen.
– Många av våra idéer och projekt rör hur vi ska undvika att vistas i vägbanan. Detta för att minska störningarna på trafiken men även för att göra arbetsmiljön säkrare, säger Pontus Gruhs.

  • Inga kommentarer skrivna.

Skriv en kommentar | Regler

Fyll i texten till vänster i textboxen till höger.
   
 
 
Robotar lagar potthål och sätter upp vägskyltar

Teknikutveckling släpar efter...

Vägverket har numera ingen egen organisation för drift och underhåll utan upphandlar all skötsel av det statliga vägnätet. Större delen sköts av rikstäckande entreprenörer som NCC Roads.
– Det har visat sig svårt för entreprenörerna att ta kostnaderna för teknikutveckling och det har i ärlighetens namn inte hänt så mycket på området under ett antal år.

Branschrådet är ett forum där ett antal aktörer kan dela på riskpengarna och där vi kan dela med oss av ny kunskap och tillsammans bidra till samhällsutvecklingen. Pontus Gruhs målar upp många spännande framtidsvisioner.
– Tänk bara att slippa att underhålla alla vägmärken som slits av väder och vind. Teoretiskt skulle man kunna ha en slinga i vägbanan som ger föraren all tänkbar information på elektronisk väg, då skulle vi inte behöva ha några vägmärken, säger han.

...men idéer saknas inte

En annan tanke är att fordonen automatiskt rapporterar data om vägbana och väggrepp, om det har uppstått ett potthål eller blivit halt och skickar signaler direkt till väghållaren om att vägen behöver lagas eller halkbekämpas.
– Det är ingen komplicerad teknik utan den finns redan i dag. Man kan även tänka sig att fordonen känner av vägmarkeringar och talar om för oss när de börjar bli slitna och måste underhållas.

Framtidens fordon kan innehålla olika typer av sensorer som automatisk känner av om bilen håller på att åka av vägen och korrigera kursen.
– Det skulle kunna innebära att vi kan ha sidoräcken av underhållsfri plast som innehåller givare som fordonen läser av, men som inte behöver vara särskilt hållfasta eftersom bilarna inte kan köra in i dem.

Tussar ihop praktiker och teoretiker

Pontus Gruhs ser också en viktig roll i att föra samman entreprenörer och forskare.
– Det är viktigt att vi kan kombinera kunniga pragmatiker med forskare som kan se saker ur lite nya infallsvinklar. Behoven av forskning och utveckling måste komma utifrån samhällets förändrade krav, men minst lika viktigt är att få reda på vilket utveckling som är viktig från de som befinner sig på vägen, det vill säga de entreprenörer som sköter och utvecklar vägen.

För vägverket handlar det också om att klara sina mål om att effektivisera verksamheten. Verket har krav på en produktivitetshöjning om två procent per år.
– Utmaningen är hur vi ska vi klara skötseln av våra vägar på ett effektivare sätt samtidigt som vi klarar våra andra mål som trafiksäkerhet, tillgänglighet och miljö, påpekar Pontus Gruhs.

TEXT: THOMAS EKENBERG
ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

Dela med dig