Artiklar | < Föregående | Nästa >

Gatsten renar luften från föroreningarGatsten renar luften från föroreningar

Titandioxid i betongplattorna får med hjälp av solens strålar i gång en fotokatalytisk process som reducerar andelen kväveoxider i luften. I Malmö testar kommunen för närvarande en helt ny typ av gatsten som inte bara ger fotgängarna ett stabilt och bra underlag utan också renar innerstadsluften från föroreningar.

Landets storstadskommuner arbetar aktivt med bland annat optimering av trafikflöden för att hålla luftkvaliteten på en acceptabel nivå. I de allra hårdast trafikerade miljöerna, med stillastående bilar i rusningstid, är det tyvärr inte ovanligt med dålig luftkvalitet.

En ny generation marksten stiger nu fram som en ny möjlighet att komma till rätta med höga halter kväveoxider i luften. Sedan i september 2009 provar Malmö stads gatukontor ”kväveoxidätande” beläggning på 300 kvm trottoar utmed Amiralsgatan, en av stadens mest trafikerade.

– När vi fick höra talas om de luftrenande betongplattorna steg nyfikenheten. Vi kunde helt enkelt inte motstå frestelsen att prova denna möjlighet att reducera risken för luftvägssjukdomar, säger Tomas Ohlsson, utvecklare på drift- och underhållsavdelningen hos Malmö stads gatukontor.

Nix NOx

Det som skiljer trottoarstenarna i försöket från vanliga plattor är inblandningen av nanopartiklar av titandioxid i det yttre betongskiktet. När plattorna ligger på plats startar solens strålar en fotokatalytisk process som minskar andelen kväveoxider i den omgivande luften.

Att tekniken fungerar är redan belagt. I framför allt Italien har denna typ av beläggning använts på vägar, parkeringsplatser och trottoarer under några års tid. Enligt italienska cementtillverkaren Italcementi kan kväveoxiderna i inandningsluften reduceras med 20–80 procent.

Vägbeläggningsförsök har även genomförts i bland annat Tyskland och Japan. Gjorda studier visar att en fem meter bred och en kilometer lång väg bestående av katalytiska betongplattor kan bryta ned kväveoxider från 900 passerande bilar per dag.

Utvärdering i vår

Målsättningen med provet i Malmö är att ta reda på hur väl det fungerar i våra material och vårt klimat. Utöver den belagda ytans storlek påverkas resultatet av faktorer som solljusets intensitet, vind, luftfuktighet och temperatur.

– Malmö stads miljöförvaltning har placerat ut en mätstation på Amiralsgatan med uppgift att både före och efter samla in data. Till våren ska vi ha tillräckligt med underlag för att kunna göra en noggrannare utvärdering, säger Tomas Ohlsson.

Malmö stad har redan gått vidare genom att belägga ytterligare ett 300 kvadratmeter stort trottoarparti där Amiralsgatan möter Drottninggatan. Detta trots en viss merkostnad:
– Prispåslaget för luftrenande plattor är ungefär 50 procent, men å andra sidan är materialet inte den stora kostnaden, säger Tomas Ohlsson som nu pausar med utläggningen i väntan på att utvärderingen ska bli klar.

Tipsa | Dela med andra | Skriv ut

Skriv en kommentar | Regler

Fyll i texten till vänster i textboxen till höger.
   
 
 


Långtidsverkande effekt

Plattorna som används i Malmö heter Econox och tillverkas av Starka Betongindustrier. Företagets vd Lars Henrik Persson berättar att detta är den första reguljära leveransen. Företaget har under två års tid provat sig fram till den blandning som nu används – och gjorda laboratorietester visar på god effekt.

– Luften förbättras utan att själva plattorna blir sämre eller förbrukas med tiden, säger han och förklarar att såväl frost- som slitbeständighet är minst lika bra som hos ”konventionella” plattor. Lars Henrik Persson tror mycket på fotokatalytiska produkter –
och säger att intresset är stort:
– Vi för redan diskussioner om leveranser till flera andra kommuner.

Fotokatalytiska vägbeläggningar nästa steg

Visst är tanken att vägarna ska ta hand om utsläppen som produceras av körande fordon tilltalande. Det anser bland annat Fredrik Hellman, som forskar inom bergmaterial, cement och betong vid Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI i Linköping.

Han konstaterar att insikten om fotokatalytiska processer inte är ny:
– Fast dessa kunskaper är dessvärre rätt dåligt utnyttjade på transportområdet. I Sverige består vägbeläggningar till nästan hundra procent av asfalt. VTI konstaterar att kostnaderna för att gå över till fotokatalytiska betongvägar skulle bli orimligt höga. Däremot finns det anledning att överväga detta material på exempelvis busshållplatser samt i vägbarriärer, tunnelelement, bullerskärmar och andra konstruktioner av betong
som finns nära vägen.

I ett utländskt experiment har forskare lyckats skapa en renande vägbeläggning som beständighetsmässigt är jämförbar med vanlig asfalt. Ovanpå ett asfaltslitlager med ett porinnehåll på över 20 procent efter kompaktering lades ett speciellt cementbruk med bra flytegenskaper som innehöll titandioxid. Så kanske, i alla fall...

– Det krävs mer forskning för att vi ska kunna utveckla fotokatalytiska vägar som passar för svenska förhållanden, summerar Fredrik Hellman som vill se både beställare och entreprenörer i sådana projekt.

TEXT: PER ERIKSSON

Läs mer

Kort om Titandioxid

Dela med dig