Sanden som sugs upp från havsbotten sållas från större stenar innan den försvinner ner i Lapis lastrum. Matrosen John Weber, tar kvalitetprov på sanden.
Ny terminal i Göteborg
Att använda havsbotten som råvarukälla är etablerat i Danmark och den danska sjösanden är numera eftertraktad även i sydvästra Sverige, där det är ont om naturliga sand- och grusavlagringar på torra land.
Det är framför allt betongindustrin som har behov av natursand och NCC Roads har därför byggt en terminal utanför Arendal på Hisingen i Göteborg, där den danska sjösanden nu tas emot och hanteras. Den officiella invigningen av terminalen hölls i slutet av maj.
– Sjösanden blir ett bra komplement. Den är visserligen dyrare per ton än krossat bergmaterial eller naturgrus från land, men kornen i sjösand är mer avslipat runda. Det innebär att betongtillverkarna kan använda mindre cement och vatten i recepten. Det betyder i sin tur att betong gjord med sjösand som ballast inte ska behöva bli dyrare för slutkunden, säger arbetschef Martin Falck hos NCC Roads.
Bubbelrev satte stopp för sandsugning
I Sverige förekommer ingen utvinning av sand och grus från havsbotten. Men det beror inte på att verksamheten är förbjuden i lag.
– Däremot är det rätt krångligt med olika ansökningar om utvinning ska ske på svenskt territorialvatten eller i den ekonomiska zonen, uppger geolog Anders Elhammer hos Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, i Uppsala.
Den största farhågan vid råmaterielutvinning på havsbottnen är risken för skador på stenrev och på skyddsvärda områden. Stora Middelgrund i södra Kattegat är ett sådant område. Därifrån skulle sjösanden till Göteborg ha hämtats. Men så blir det inte.
– Vi skickade ned en dykare i vattnet för att kartlägga området. Då fann han tre ”bubbelrev”. Det är en slags naturliga betongformationer som bildats av metangas som läckt ur fickor på bottnen. Så vi fick avslag. Nu hämtar vi istället sanden från Lysegrund, ett annat utvinningsområde i södra Kattegatt berättar Søren Evald Jensen, områdeschef vid danska NCC Roads A/S.
Alger och fiskar verkar trivas
När sandsugarfartyget Lapis vänder tillbaka mot hamnen efter några timmar har Køge bukts botten fått ytterligare ett sughål, men också ett slags konstgjort rev av överbliven sten som dumpats runt hålet. Christian H. Abildtrup som är geolog hos NCC Roads A/S säger att några av de största och flottaste algerna i danska kustvatten växter just i kanten av sådana sughål. Möjligen är de frodiga algerna också ett skäl till att fisken verkar trivas i dessa områden.
– Jag har en kompis som trollar efter havsöring här i Køge bukt. När han skall delta i fisketävlingar så ber han mig om koordinaterna för våra sughål. Han säger att stenkanterna runt sughålen drar till sig fisk.
Fullt så långt som att hävda att sandsugning berikar miljön vill dock inte Karsten Dahl, seniorrådgivare på Danmarks Miljøundersøgelser – det danska naturvårdsverket – sträcka sig.
– Naturligtvis får sandsugningen ekologiska effekter. Men genom att skydda känsliga områden går det att finna en förnuftig balans mellan olika intressen, säger han.
TEXT: STAFFAN DAHLLÖF
FOTO: KENT KLICH
